Ett visdomsord.
eller tvärtom?
Avslutas: den 11 november 2009 kl. 02:00
Du och jag livet...
Genom viskningar syns verkligheten ändå.
Kokande blod fräter i en ådra, min ådra.
Skoskav på insidan, blödande läppar och nariga naglar,
framkallas av frustration.
Förtrycket slickar sina läppar.
Sympatin stampar mig på tårna.
Du och jag livet borde lyssna på varandra.
//Moi
En liten höstteori.
Höst
Det är många som säger att världen dör på hösten, med sorgsen röst.
Jag säger det med lättnad, och med en liten teori.
Jag tror att allt vi gör, allt vi säger, allt som existerar och inte existerar fångas upp av löven. Skratta om ni vill, men jag tror att vi orkar glömma, för att löven hjälper till. De suger åt sig allt under årets gång och då den så kallade hösten kommer har löven blivit fulla. Det är det som ger dem färg, och då de är helt färgade är det dags att låta oss alla göra en nystart. Släppa allt som hänt under året, släppa allt det positiva,
men framförallt, allt det negativa.
Därför faller de av och då nog mycket nystart fångats upp börjar det knoppa, och de fortsätter att fånga liv.
Löven behöver oss för att kunna växa, och vi behöver dem för att kunna orka.
Jag säger det med lättnad för att en nystart kan vara precis vad man behöver.
Tack för mig, Amanda Åström.
hjartate.blogspot.com
Frusna händer
drar sig sakta genom håret
det håret som en gång
var så livfullt
frusna händer
letar värme
innanför låren
låren som en gång
bara var ben
som nu bara är fett
frusna händer
säger till mig
att jag har kontroll
den kontrollen
jag så ivrigt letat efter
frusna händer
håller sig om kroppen
kroppen som var så skör
som nu är så stor
så stor
C.
Young and broken
en text jag skrev för kanske ett årsedan.
You found me
in peaces all over the room.
Broken, but still intact
in a sick and twisted way.
Touch me and I'll break even more.
How was I suppose to know
hands can heal as well as hurt.
Spots of bright lights
always stings your eyes
right after a dark night.
How was I suppose to know wounds becomes scars.
And how was I suppose to know
hurtful things can turn into memories.
That time's actually moving,
no prisoner in the moment at all.
/Malin Sjögren, 25/10
Så fort jag blir less
Vill jag hem
Hem som i: inte här
Utan där, långt borta
Där det finns ett språk
Som jag förknippar med trygghet och kärlek
Där det finns människor
Som aldrig sett mig såhär
Där det finns drömmar
Som är så små att de kan växa till verklighet
Så fort jag blir less,
Och det är jag nu
Vill jag hem
Jag längtar så fruktansvärt
Efter att känna mig tillräcklig
Där är jag det
Där duger jag
Där har de inte sett mig som den jag är idag
//Äidu
aidu.blogg.se
fyrtiosex sekunder
jag vet inte ens om du kan känna
pulsen av ljudet under marken
jag vet inte om du kan se vågorna som
kommer emot oss
men det gör jag
ser du gitarriffen som sågar oss itu
och vi glider ifrån varandra
känner du trumvirveln genom örat
det gör jag
du klappar i takt på knän
de domnar bort i refrängen
tusen decibel
sen tystnad
tusen decibel
sen ett kvarvarande ljud
hör du
det gör jag
lägg dig ner på golvet och känn vågorna
som viskar hemligheter utan hem
jag tror ditt outro kommer nu
och det är jag
H.S
för den du är
jag väntar på dagen
då jag tillslut
exploderar
och mina ärliga tankar
spräcker mina trumhinnor,
när ord fyllda med avsky
rinner ner för min haka
jag längtar efter sekunden
mitt hjärta spricker
och mina sanna känslor
krossar fasaden
av vänliga hälsningar
och framtvingade skratt
jag kan knappt vänta
tills du hör vad jag
verkligen tycker om dig,
varje dag
mina tankar, ord och känslor
kommer slita dig i stycken
och jag kommer att njuta
/Y.B.T.T.S.N
Regnbågsorkester
och det är så logiskt
att solen kommer fortsätta vara rund
Jag vaknar
idag är solen fyrkantig
och resten av världen är rund
Så vem är du att döma
i en rund värld
i ett runt liv
i din runda hjärna
där inget nånsin sticker ut
/T
.
Med en svepning vidrör jag din hand,
en känsla så varm sprider sig i kroppen.
Jag ser på dig och ler, ingen i världen gör mig lika glad som du.
Utan andetag lever jag inte länge,
men du är min luft,
min föda och mitt hjärtas beröring.
Kärleken är oundviklig och snart blir vi en.
.
Can I love away what you think is wrong
Give some scars a meaning
Kiss colour to your skin
Caress beauty to your freckles
Can I just with my love
Make you a whole man
Can I repair your minds’ hole
With my way to softly whisper that you’re great
Or will you still think
You’re not enough, and
It’s greener at the other side?
30:55
de säger att jag är ung
att känslorna blir för stora
och att förståndet inte riktigt finns
de säger att jag kommer växa ifrån det
en dag kommer jag också förstå
att allt inte blir som man vill
allt jag hör är att jag en dag också kommer att bli
känslokall och strategisk
vuxen, kallar dom det
jag hoppas att det aldrig händer, än vad de säger
för man måste inte alltid hålla huvudet
högre än sitt hjärta
/Y.B.T.T.S.N
Mitt första inlägg. Ett brev till du.
Hej du, kära.
Jag skulle ta livet av mig om du dog. Nej, svarar du, livet går vidare. Det vägrar jag att tro på.
Jag må vara stark, men den smärtan skulle jag inte kunne leva med.
Haha, du i dig är visserligen ren smärta ibland, men den smärtan är oftast skön.
Du har rest iväg nu, du kommer hem på tisdag. Då ska det smärtas!
Om du kommer tillbaka. Du lovade att du inte skulle dö.
Du lovade.
Ibland, vill jag bara slå och göra dig illa. En gång gick jag över en väg och tänkte,
varför kan inte en bil komma och köra över mig så att jag har en andledning till att lämna dig?
Fast. Jag ändrade mig ganska snabbt. Jag skulle aldrig kunna lämna dig.
Du är min framtid.
Smärtan är min framtid.
Kärleken är min framtid.
Jag älskar dig.
// Din för evigt, Amanda.
i höstens stormar
varför lyssnade jag inte på det du sa
varför tog det så lång tid innan jag förstod
varför hejdade jag inte dig när du sa var du stod
varför for jag dit själv när jag visste vad du hade gjort
varför gick inte tiden fort
varför blev plågan så stor
varför följde jag inte dig snabbare till dit du for
/s
sluta.
skrika att ljuset övergivit dig
samtidigt som du flyttat
din adress till Under botten
Jag vet att det gör ont att andas,
men du måste också sluta
blanda ditt syre med ammoniak
Du säger att du blivit övergiven,
men du måste bara sluta
vända kikaren åt fel håll
Du har kastat pil på din själ,
skrikit på hjälp och ändå
gör du om det när jag jag har återupplivat dig
Vet du, att det gör ont för mig med
Men gräv inte ner dig själv,
och försök att andas, le och se ljuset
För du är inte den första som går igenom det
Och jag är här
/A.
Klassfest
det är då jag hatar mig själv för jag är patetisk
TILL DIG
Jag skulle vilja älska dig.
Till dig, för dina händer, för din själ, för din röst, för dina vingar som jag ser,
Jag andas.
Luften är fuktig.
Jag skulle vilja älska dig.
Just dig
mest för att jag sa tidigare idag att jag hatar dikter på rim.
skrapa krypa sträcka nå
hata klaga orka gå
vända klänga klara må
att kunna stå.
/t
-
Impuls är perfektion i en värld utan ondska - i en värld där vi kan hantera ilska, hämnd och aggression. Det kan vi inte.
och jag vill inte signera.
